Bygg en egen hålkamera och prova på analogt fotografi

Beskrivning

Hålkamerans princip bygger på fysikens lagar ─ att ljus som passerar ett hål in i ett mörklagt rum, Camera Obscura, projiceras som en upp-och-nedvänd bild inuti rummet. Det är en teknik som användes av konstnärer långt innan fotografiet uppfanns, för att projicera bilder på en målarduk, som ett stöd för naturtrogen avbildning. Under renässansen antas flera stora konstnärer ha använt denna teknik.

Inte förrän på 1800-talet blev det möjligt att spara en sådan projektion direkt, som ett fotografi. Den tekniken fungerar fortfarande, och det är den som är utgångspunkten för det här skoluppdraget. Eleverna får bygga sin egen, helt enkla kamera, räkna ut hur den ska konstrueras för att fungera, fundera över vilken sorts bilder de vill att den ska ta ─ exponering genom ett eller flera nålhål, var ska ljuset släppas in i förhållande till fotopapperet, hur lång exponering behövs, hur tänker man kring komposition när kameran inte har någon sökare osv.

Eleverna får veta mer om fotografins grunder och historia, dess koppling till konsthistorien, jobba praktiskt med kamerakonstruktion, fotografering och framkallning och reflektera över om man får ett annat förhållande till bilder som bara finns i ett enda, unikt exemplar. Det kan vara ett tålamodsprövande jobb att felsöka kameran om den inte fungerar som tänkt, att leta ljusläckor och andra felkällor som kan uppstå.

Målsättning

En hålkamera är det enklast tänkbara verktyget för att skapa fotografiska bilder. Den består helt enkelt av en låda som görs ljustät, och på den monterar man en bit folie eller plåt med ett litet hål i. I lådan placerar man ljuskänsligt material. Sedan är kameran färdig att användas.

I den här workshoppen används ”klassiskt” analogt material; svartvitt fotopapper som framkallas och fixeras i mörkrum. Det finns beröringspunkter med ett flertal skolämnen; matematik för att kunna räkna ut vilken storlek kamerans nålhål (”objektiv”) ska ha, fysikens lagar som styr hur ljuset färdas och försvagas när det kommer in i kameran, kemi när fotot framkallas i mörkrummet, och, så klart bild, där det finns utrymme att diskutera de färdiga fotografierna, hur man kan se på bilder som ibland är lite otydliga, suddiga eller skakiga, och som man inte kan titta på direkt i kameran, utan först när de visar sig som ett spegelvänt negativ i framkallningsskålen.

Tillvägagångssätt

Slutmålet med projektet är att eleverna ska ha byggt sin egen hålkamera av exempelvis en plåtburk eller kartong, cirka 10×10×10 cm, som går att göra ljustät. Den används med analogt, svartvitt fotopapper, som laddas i mörkrum. Efter det kan exponeringen göras, sedan tas kameran med tillbaka in i mörkrummet och fotot framkallas.

Kameralådan behöver oftast målas svart inuti, för att förhindra ljusinsläpp och reflexer. Ett hål ska göras i lådan, i vilket en plåtbit (från en läskburk el. dyl.) med det lilla exponeringshålet, som görs med nål, monteras. Ljustätheten kontrolleras och sedan kan kamerorna provfotograferas.

Invävt i denna process får eleverna sig till livs en del konst- och fotohistoria. I samband med kamerabygget får de tillfälle att använda en sina matematikkunskaper för att räkna ut hur kameran ska konstrueras, fysik för att räkna ut exponeringen, och kemi, när det exponerade silversaltet framkallas till fotografiska bilder.

Lokalbehov och teknik

Det måste finnas ett rum som kan användas som mörkrum, dvs det måste kunna mörkläggas helt och hållet, där måste finnas eluttag och det måste finnas tillgång till vatten, om inte inne i rummet så i anslutning till det. Där inne ska det finnas oömma bänkytor/bord, där man kan placera ut framkallningsskålar, 4 st ca 30×40 cm bredvid varandra.

Där kamerorna ska byggas bör det finnas oömma bordsytor där det går bra att måla, slipa och på annat sätt småpyssla.

Särskilt för detta projekt

Varje elev tar med en passande burk/låda i plåt eller kartong som går att göra ljustät och stänga ordentligt. Exempel på användbara burkar finns i bilderna som finns bifogade den här beskrivningen.

Bra att tänka på är att hålkamerafotografering är lämpligt att ägna sig åt utomhus, under årets ljusare månader, för att undvika alltför långa exponeringstider. Mars ─ september är bra hålkamerasäsong.

Lena Källberg

Årskurs

Åk 7-9, Gymnasie

Typ av aktivitet

Process & tema kort - 3 tillfällen (3x180 min)

Konstnärlig metod och material

Fotografi, Teknik och Elektronik

Tema

,

Relaterade skolämnen

Bild, Teknik, Fysik, Matematik, Kemi

Tillgänglighet

-

Storlek på klass

Halvklass (15 elever)

Konstprojektet kan bokas i:

Region Stockholm

Hemort:

Konstnären har sin bas i Region Stockholm, notera att reskostnader kan tillkomma.

Pris

23200 kr

exkl moms (moms 25%)

Bra att veta

Skolan bistår med grundläggande material såsom A4 papper, vanliga pennor, saxar och enklare lim. Många projekt behöver få tillgång till projektor och duk för bild-eller filmvisning, även detta bör skolan kunna bistå med.

Konstnären tar med sig allt material som är mer konstnärsspecifikt för projektet och har i sitt arvode 50 kr per elev till detta.

Behövs det mer konstnärspecifikt material utöver det som ingår, så kan man komma överens om att konstnär köper in och tar med sig mot en tilläggskostnad. Detta material kan skolan sedan spara och eventuellt återanvända.

I en del konstprojekt kan konstnär och skola komma överens om att tillsammans med elever samla material att arbeta med vilket kan vara en värdefull del av ett upplägg. Detta bygger på att samla saker som finns att tillgå, på skolan eller hemma, såsom tidningar, kartong, toalettpappersrullar, gamla kläder eller annat som kanske ändå skulle kastas.

Kontakta konstnär för praktiska frågor eller andra överenskommelser. Lägg in bokning@konstdepartementet.se på kopia så att vi vet vad ni kommer överens om och kan hjälpa till att genomföra bokningen sen.