KONSTNÄR

Pavel Matveyev

Jag bor på landet i Skåne med min man, nära en sjö. Jag tycker om att bada i sjön och i havet, läsa, arbeta i trädgården, titta på gamla filmer och bygga saker som jag inte alltid riktigt vet hur man bygger. Jag samlar på böcker, tycker om långa samtal med andra konstnärer och försöker bli bättre på svenska.

Jag har en masterexamen i Art in the Public Realm från Konstfack i Stockholm (2010–2012). Sedan dess har jag fortsatt att utveckla min konstnärliga praktik genom arbete och samarbete. Jag tycker om att med några års mellanrum återvända till en utbildningsmiljö. 2024–2025 läste jag kursen Writing and Publishing in Contemporary Art på HDK-Valand, och 2026 deltog jag i sommarkursen Individual Artistic Work på Malmö Konsthögskola. Tidigare har jag även studerat editorial photography vid University of Brighton i Storbritannien.

Jag arbetar med fotografi, ljud, text och ibland performance, ofta i relation till en specifik plats. Repetition är en återkommande metod i min konstnärliga praktik. Jag utgår ofta från en enkel handling, eller en gest som upprepas över tid. Genom denna process uppstår en rytm som kan förändra hur vi uppfattar en plats.

Mina projekt kan ta form som utställningar, performanceverk, interaktiva installationer, ljudvandringar och ibland offentliga konstuppdrag. Jag arbetar både självständigt och i samarbete med andra konstnärer, formgivare, skådespelare och deltagare.

Ett exempel är det permanenta offentliga konstverket 257 skolkamrater på Bergby skola (2016), skapat för Bergby skola i Gävle. Jag fotograferade skolans 257 elever individuellt och sammanförde sedan deras porträtt till en enda kollektiv bild. Det upprepade mötet och den fotografiska handlingen blev ett sätt att undersöka skolan som social plats och frågor om gemenskap och individualitet.

Ett par år senare skapade min kollega och vän Ricardo Atienza och jag Player Piano, en interaktiv installation som undersökte idén att vem som helst kan skapa och uppskatta musik, oavsett musikaliska färdigheter eller kunskaper.

Jag tycker också om att följa andra fotografers arbete och reflektera över fotografi som samtidskonst. Under de senaste sex åren har jag arrangerat en serie fotosamtal i Stockholm. Vi träffas för att titta på projekt av andra konstnärer som arbetar med fotografi, diskutera deras bilder och dela våra reaktioner och tankar. Det finns inga rätt eller fel svar, och jag upplever dessa möten som mycket givande och som ett fint sätt att föra människor samman.